BLÅKLOCKANSSTUTERI

Alla inlägg den 25 december 2016

Av Carina Brandt - 25 december 2016 21:26

Jösses 4 månader sedan jag skrev här sist, även nästan 4 månader sedan hemsidan uppdaterades, tråkigt JA jag vet, men det finns orsaker till varför inget hänt på hemsidan & bloggen.

 

Vet inte vart jag ska börja....

 

Isa....

 

Jag fick även iår äran av min underbara vän Marie att få låna hennes shettis sto Regnbågens Isa..Isa kom i början på juni & både jag & Zorry var så lyckliga över att hon även kommit detta året också till oss..Isa var sej lik, full i bus & hyss förgyllde hon våra dagar med älskade häst    veckorna gick & allt var bra, men så hände det som INTE skulle få hända Isa blev "mystiskt" sjuk...Vi trodde först att det var hovrötan som ställde till det för henne, hovslagaren var hit & visst hade hon röta men inte så mkt enligt honom så att hon skulle vara så dålig för det, dock behandlade han henne för det. Dagarna gick hon blev lite bättre men dock inte helt okej...Hovslagaren kom åter för att kolla om det var fång som spökade. Isa kollades men någon fång var det inte, detta satt högre upp i kroppen på henne, hovslagaren visste inte vad som felade. Vi kontaktade vetrenär men denna kunde inte heller säga vad det var, Isa var så pass dålig så vi ville inte köra henne längre sträckor. Några dagar senare så började det vända & hon började bli sej lik igen sakta men säkert, dock svettades hon kopiösa mängder (hon var EJ halt p.g.a någon fång) men annars pigg & glad & älskade sin mat. hon blev som sagt bättre & mådde bättre en stund för att sedan bli sämre igen, till sist så tog Marie hem henne för att ha närmare till "riktiga" vetrenärer...Det hela slutade dock i en mkt tråkig historia, så Isa springer nu mera på dom evigt gröna ängarna, skönt för henne men tråkigt för oss andra som inte fick veta vad som felade i hennes kropp..Jag är så innerligt tacksam & glad för att jag fick en "sista" sommar med Isa hon förgyllde verkligen min sommar med alla sina "hyss" som hon hittade på, tror aldrig att jag skrattat så mkt åt en häst som jag fick göra år Isa denna sommaren. Isa lämnar ett mkt stort tomrum i mitt hjärta, men nu vet jag att hon har det bra, älskade Isa tack för allt jag kommer aldrig att glömma dej du din vackra finurliga busiga häst   

                 

 

 

När jag hunnit sörja Isa ett tag så kom nästa smäll....Zorry blev sjuk....Mkt sjuk....

 

Kom ut i stallet en morgon & då kunde han inte flytta bakdelen när han skulle vända sej, bakdelen löd inte honom alls. Jag konstaterade ganska fort att det satt i hans vänstra bakben...Kollade igenom honom, tog temp & sen gick jag in & ringde vetrenär...Vetrenären kunde inte på telefon säga vad det var så denne ville avvakta någon dag, blev han sämre så skulle jag återkomma omgående och sämre blev han....

Nästa dag så hade det blossat upp en stor svullnad på insidan av vänster lår han började även bli tjock i vänster benet...In & ringa vetten igen & näst kommande dag bar det av till vetrenärerna i Rättvik..Då hade Zorry så ont & var så svullen i hela benet så han kunde inte stöda på det alls..

Väl framme så utbrast vetten OJ ÄR HAN SÅ DÅLIG. Hon började genast undersöka honom & kunde snabbt medela att hon kunde inte höra att nånting skulle vara krossat i benet/låret. Zorry röntkades ur alla vinklar för att finna orsaken/utesluta att nåt ben var brutet. Bilderna visade inte på något brutet PUST kan inte med ord beskriva den lättnaden jag kände då..

Vi fick gå in i ett annat rum. Väl där så konstaterades det att Zorry var mkt svullen i v.b. 

Vetten stack hål på svullnaden som nu letat sej ner i leden. Varet bara forsade ut, vetten tog en massa prover & ledens spolades rent med div saker. Vetten konstaterade att Zorry hade fått en MYCKET kraftig infektion i leden. Flera olika pencelinsorter sattes in & jag fick en massa råd om hur jag skulle göra med allting hemmavid. Efter en heldag hos vetten (vi hade tid 9:30 & åkte hem 15:30) så bar det så av hemåt.

Dagen efter resan (lördag) så började Zorry äta dåligt samt dricka dåligt.På söndagen så var han så loj & slö & tempen visade på 39,5 & åt absolut ingenting. Jag rev gräs provade med morötter äpplen knäckebröd ja ALLT som jag visste att han yckte om men han vägrade äta..

Min puls började stiga av rädsla vad händer, tanken på hippolyppemi började komma, jag visste att jag MÅSTE få honom att börja äta, men det var lönlöst han vägrade äta stog bara & hängde & hade hög feber trots så många olika pencelin sorter i kroppen, nu var paniken nära hos mej, vad skulle jag göra ?

jag valde att ta ut honom & sätta honom i en sjukhage så pass att han fick komma ut & se sina tjejer jag hade panik så jag gjorde allt som jag kom på för att "lätta upp" honom, visst han blev glad över att få se sina flickor men det var allt han fortsatte att ställa sej & bara hänga med huvudet.

Efter ett tag så lägger han sej ner & & jag inser direkt att magen måste vara helt ur balans då den var så stor fasten han låg ner. När han väl låg där & jag stog brevid honom så kände jag bara att måtte han inte börja & svettas & bara rulla runt nu för då är det väl tarmvred på gång..Som TUR VA så gjorde han inte det men han tog ett djupt andetag SEN brakade det loss i baken på honom. På 1 timme så gjorde han 10 högar allt var löst det bara sprutade ur honom...Han var alltså förstoppad...

Han fortsatte att ha diarre en diarre som bara blev värre & värre dagarna efter. ALLT han fick i sej (som dock var mkt mkt lite) så rann det bara rakt igenom honom...Nu började även vetten bli orolig...En medecin togs bort men det blev inte någon bättring han kunde inte äta alls & åt han nånting så rann det rakt igenom honom...På en mkt kort tid så tappade Zorry halva sin vikt revbenen började på att synas. Jag började så sakta inse att jag kommer att förlora honom om det inte vänder, & vände det gjorde det INTE. Jag förberedde mej på att ta farväl av honom så här kunde vi inte fortsätta då jag förstog av andra vetrenärer att det inte fanns någon återvändo...Tror jag ALDRIG har gråtit så mkt som jag gjorde dessa dagar, inga tårar fanns kvar & jag ville bara sluta med allt vad hästar heter. Ingen Zorry = inget hästliv för mej mera...

Då kom vändningen...Jag fick tips av vetten att ge honom en pasta som skulel stoppa upp hans diarre + att jag fick tips av en vän om ett mag/tarm medel som skulle vara väldigt bra..Jag köpte båda delarna det fick bära eller brista detta var sista utvägen jag kunde ta till blev det inte bättre nu på 1 dygn så hade jag bestämt mej, han skule få sluta sina dagar hur ont det än gjorde att tänka så så hade jag bestämt mej...

Det kommande dygnet var avgörande & dygnet gick & jag märkte på avföringen att det INTE var lika vattnig längre, men som vanligt så trodde jag att jag inbillade mej, inte kunde det väl vara så VÄL att det höll på att vända ? jag litade på mn magkänsla & inväntade dag 2 (sen jag började med pastan & mag/tarm medlet) & DÅ fick jag se att det jag sett dagen innan VAR SANT avföringen hade blivit fastare. Dagarna gick & det vände sakta men säkert, jag trodde knappt mina ögon men det var SANT...

Vid detta lagret så hade Zorry börjat & äta gräset som han gick på men hö var han INTE intresserad utav. Då fick jag tips om Luzern Hackstrå köpte en sådan säck & la några nävar av detta i hans krubba & döm om min STORA förvåning när han börjar & äta av detta omgående, kan inte me dord beskriva den känslan heller, jag var så otroligt lycklig & så glad min Zorry bäbis hade börjat & äta !!!!!!

Nästa morgon när jag kommer ut så står han även & äter TORRHÖ & gnäggar glatt till mej, ja jag säger då bara en sak det gick ett LYCKORUS genom min kropp, jag var SÅ LYCKLIG, dock försiktigt lycklig jag var ju inte säker på om detta skulle få fortsätta, men tack & lov så gjorde det det han fick livsgnistan & energin tillbaka efter denna fruktansvärda pärs som han fick genom gå.

Vetten har berättat för mej i efterhand att Zorry var mycket mycket nära döden, men som hon också sa...Det ska till en SHETLAND för att klara en sådan här pärs & lyckas & överleva detta hon var mäkta imponerad av vilken kämpe han var min så högt älskade häst Zorry   

Lyckan log mot oss 2 igen   


Dock varade inte lyckan så länge...


När jag skulle leda in Zorry från hagen en kväll så halkade han på isen & sträckte höger bakben rakt bakåt & sen blev han halt igen. Varför ens TRO att nånting skulle få gå bra ?

Det blev återigen boxvila för honom & medecin.

Han är idag mkt bättre men går ff på lite butta & står på boxvila.

Har beställt hit en tjej som är kiropraktor som ska titta på honom då jag upplever det som att det kan komma från lårmuskeln/korset på honom.

Han är idag en pigg Zorry som så väl har tröttnat på att stå på boxvila, men vi hoppas nu att detta är slutet på hans skade bekymmer & att han nu istället får FÖRBLI frisk, orkar inte med en till sån här hemsk pärs...


Så kort & gott så har hela hösten gått i sjukdomens tecken både på djur & anhöriga vilket har gjort att jag tappat gnistan TOTALT för att ens uppdatera hemsidan, men jag tycker nu att vi har haft våran beskräda del av sjuklighet både på djur & anhöriga så nu hoppas jag att 2017 ska bli ett bättre år för oss...


Mina tankar hittills för 2017 går i funderingar på om jag ska betäcka några ston eller ej, Bella SKA betäckas vet dock ej i dagsläget om jag lånar ut magen på henne igen ELLER om jag betäcker & behåller fölet själv, har ev en maglånare men inget är spikat i dagsläget. Återstår som sagt att se hur det ser ut till våren sommaren, än har jag ju tid på mej att fundera & planera..


En sak som redan är bestämt det är att jag ska visa Victoria på 3 års premeringen i Agusti.

Tanken var att Victoria skulle ha flyttat i okt/nov men det blev tyvärr ändrade planer så hon blev kvar, vilket jag idag är mkt glad över då hon är en så underbar individ på alla sätt & vis. Funderar på om jag ska lämna iväg henne på inkörning i vår eller ej, skulle vilja kunna matcha henne inför premeringen med att jobba henne bakom vagn, ja ja fundera & planera kan man ju göra återstår sen att se om drömmarna förverkligas   


Sist men inte minst så vill jag önska er alla fina vänner & bloggläsare en fortsatt underbar jul, var rädda om varann....


                                        



 

 

 

 


Av Carina Brandt - 25 december 2016 19:59

Jösses 4 månader sedan jag skrev här sist, även nästan 4 månader sedan hemsidan uppdaterades, tråkigt JA jag vet, men det finns orsaker till varför inget hänt på hemsidan & bloggen.

 

Vet inte vart jag ska börja....

 

Isa....

 

Jag fick även iår äran av min underbara vän Marie att få låna hennes shettis sto Regnbågens Isa..Isa kom i början på juni & både jag & Zorry var så lyckliga över att hon även kommit detta året också till oss..Isa var sej lik, full i bus & hyss förgyllde hon våra dagar med älskade häst    veckorna gick & allt var bra, men så hände det som INTE skulle få hända Isa blev "mystiskt" sjuk...Vi trodde först att det var hovrötan som ställde till det för henne, hovslagaren var hit & visst hade hon röta men inte så mkt enligt honom så att hon skulle vara så dålig för det, dock behandlade han henne för det. Dagarna gick hon blev lite bättre men dock inte helt okej...Hovslagaren kom åter för att kolla om det var fång som spökade. Isa kollades men någon fång var det inte, detta satt högre upp i kroppen på henne, hovslagaren visste inte vad som felade. Vi kontaktade vetrenär men denna kunde inte heller säga vad det var, Isa var så pass dålig så vi ville inte köra henne längre sträckor. Några dagar senare så började det vända & hon började bli sej lik igen sakta men säkert, dock svettades hon kopiösa mängder (hon var EJ halt p.g.a någon fång) men annars pigg & glad & älskade sin mat. hon blev som sagt bättre & mådde bättre en stund för att sedan bli sämre igen, till sist så tog Marie hem henne för att ha närmare till "riktiga" vetrenärer...Det hela slutade dock i en mkt tråkig historia, så Isa springer nu mera på dom evigt gröna ängarna, skönt för henne men tråkigt för oss andra som inte fick veta vad som felade i hennes kropp..Jag är så innerligt tacksam & glad för att jag fick en "sista" sommar med Isa hon förgyllde verkligen min sommar med alla sina "hyss" som hon hittade på, tror aldrig att jag skrattat så mkt åt en häst som jag fick göra år Isa denna sommaren. Isa lämnar ett mkt stort tomrum i mitt hjärta, men nu vet jag att hon har det bra, älskade Isa tack för allt jag kommer aldrig att glömma dej du din vackra finurliga busiga häst   

                 

 

 

När jag hunnit sörja Isa ett tag så kom nästa smäll....Zorry blev sjuk....Mkt sjuk....

 

Kom ut i stallet en morgon & då kunde han inte flytta bakdelen när han skulle vända sej, bakdelen löd inte honom alls. Jag konstaterade ganska fort att det satt i hans vänstra bakben...Kollade igenom honom, tog temp & sen gick jag in & ringde vetrenär...Vetrenären kunde inte på telefon säga vad det var så denne ville avvakta någon dag, blev han sämre så skulle jag återkomma omgående och sämre blev han....

Nästa dag så hade det blossat upp en stor svullnad på insidan av vänster lår han började även bli tjock i vänster benet...In & ringa vetten igen & näst kommande dag bar det av till vetrenärerna i Rättvik..Då hade Zorry så ont & var så svullen i hela benet så han kunde inte stöda på det alls..

Väl framme så utbrast vetten OJ ÄR HAN SÅ DÅLIG. Hon började genast undersöka honom & kunde snabbt medela att hon kunde inte höra att nånting skulle vara krossat i benet/låret. Zorry röntkades ur alla vinklar för att finna orsaken/utesluta att nåt ben var brutet. Bilderna visade inte på något brutet PUST kan inte med ord beskriva den lättnaden jag kände då..

Vi fick gå in i ett annat rum. Väl där så konstaterades det att Zorry var mkt svullen i v.b. 

Vetten stack hål på svullnaden som nu letat sej ner i leden. Varet bara forsade ut, vetten tog en massa prover & ledens spolades rent med div saker. Vetten konstaterade att Zorry hade fått en MYCKET kraftig infektion i leden. Flera olika pencelinsorter sattes in & jag fick en massa råd om hur jag skulle göra med allting hemmavid. Efter en heldag hos vetten (vi hade tid 9:30 & åkte hem 15:30) så bar det så av hemåt.

Dagen efter resan (lördag) så började Zorry äta dåligt samt dricka dåligt.På söndagen så var han så loj & slö & tempen visade på 39,5 & åt absolut ingenting. Jag rev gräs provade med morötter äpplen knäckebröd ja ALLT som jag visste att han yckte om men han vägrade äta..

Min puls började stiga av rädsla vad händer, tanken på hippolyppemi började komma, jag visste att jag MÅSTE få honom att börja äta, men det var lönlöst han vägrade äta stog bara & hängde & hade hög feber trots så många olika pencelin sorter i kroppen, nu var paniken nära hos mej, vad skulle jag göra ?

jag valde att ta ut honom & sätta honom i en sjukhage så pass att han fick komma ut & se sina tjejer jag hade panik så jag gjorde allt som jag kom på för att "lätta upp" honom, visst han blev glad över att få se sina flickor men det var allt han fortsatte att ställa sej & bara hänga med huvudet.

Efter ett tag så lägger han sej ner & & jag inser direkt att magen måste vara helt ur balans då den var så stor fasten han låg ner. När han väl låg där & jag stog brevid honom så kände jag bara att måtte han inte börja & svettas & bara rulla runt nu för då är det väl tarmvred på gång..Som TUR VA så gjorde han inte det men han tog ett djupt andetag SEN brakade det loss i baken på honom. På 1 timme så gjorde han 10 högar allt var löst det bara sprutade ur honom...Han var alltså förstoppad...

Han fortsatte att ha diarre en diarre som bara blev värre & värre dagarna efter. ALLT han fick i sej (som dock var mkt mkt lite) så rann det bara rakt igenom honom...Nu började även vetten bli orolig...En medecin togs bort men det blev inte någon bättring han kunde inte äta alls & åt han nånting så rann det rakt igenom honom...På en mkt kort tid så tappade Zorry halva sin vikt revbenen började på att synas. Jag började så sakta inse att jag kommer att förlora honom om det inte vänder, & vände det gjorde det INTE. Jag förberedde mej på att ta farväl av honom så här kunde vi inte fortsätta då jag förstog av andra vetrenärer att det inte fanns någon återvändo...Tror jag ALDRIG har gråtit så mkt som jag gjorde dessa dagar, inga tårar fanns kvar & jag ville bara sluta med allt vad hästar heter. Ingen Zorry = inget hästliv för mej mera...

Då kom vändningen...Jag fick tips av vetten att ge honom en pasta som skulel stoppa upp hans diarre + att jag fick tips av en vän om ett mag/tarm medel som skulle vara väldigt bra..Jag köpte båda delarna det fick bära eller brista detta var sista utvägen jag kunde ta till blev det inte bättre nu på 1 dygn så hade jag bestämt mej, han skule få sluta sina dagar hur ont det än gjorde att tänka så så hade jag bestämt mej...

Det kommande dygnet var avgörande & dygnet gick & jag märkte på avföringen att det INTE var lika vattnig längre, men som vanligt så trodde jag att jag inbillade mej, inte kunde det väl vara så VÄL att det höll på att vända ? jag litade på mn magkänsla & inväntade dag 2 (sen jag började med pastan & mag/tarm medlet) & DÅ fick jag se att det jag sett dagen innan VAR SANT avföringen hade blivit fastare. Dagarna gick & det vände sakta men säkert, jag trodde knappt mina ögon men det var SANT...

Vid detta lagret så hade Zorry börjat & äta gräset som han gick på men hö var han INTE intresserad utav. Då fick jag tips om Luzern Hackstrå köpte en sådan säck & la några nävar av detta i hans krubba & döm om min STORA förvåning när han börjar & äta av detta omgående, kan inte me dord beskriva den känslan heller, jag var så otroligt lycklig & så glad min Zorry bäbis hade börjat & äta !!!!!!

Nästa morgon när jag kommer ut så står han även & äter TORRHÖ & gnäggar glatt till mej, ja jag säger då bara en sak det gick ett LYCKORUS genom min kropp, jag var SÅ LYCKLIG, dock försiktigt lycklig jag var ju inte säker på om detta skulle få fortsätta, men tack & lov så gjorde det det han fick livsgnistan & energin tillbaka efter denna fruktansvärda pärs som han fick genom gå.

Vetten har berättat för mej i efterhand att Zorry var mycket mycket nära döden, men som hon också sa...Det ska till en SHETLAND för att klara en sådan här pärs & lyckas & överleva detta hon var mäkta imponerad av vilken kämpe han var min så högt älskade häst Zorry   

Lyckan log mot oss 2 igen   


Dock varade inte lyckan så länge...


När jag skulle leda in Zorry från hagen en kväll så halkade han på isen & sträckte höger bakben rakt bakåt & sen blev han halt igen. Varför ens TRO att nånting skulle få gå bra ?

Det blev återigen boxvila för honom & medecin.

Han är idag mkt bättre men går ff på lite butta & står på boxvila.

Har beställt hit en tjej som är kiropraktor som ska titta på honom då jag upplever det som att det kan komma från lårmuskeln/korset på honom.

Han är idag en pigg Zorry som så väl har tröttnat på att stå på boxvila, men vi hoppas nu att detta är slutet på hans skade bekymmer & att han nu istället får FÖRBLI frisk, orkar inte med en till sån här hemsk pärs...


Så kort & gott så har hela hösten gått i sjukdomens tecken både på djur & anhöriga vilket har gjort att jag tappat gnistan TOTALT för att ens uppdatera hemsidan, men jag tycker nu att vi har haft våran beskräda del av sjuklighet både på djur & anhöriga så nu hoppas jag att 2017 ska bli ett bättre år för oss...


Mina tankar hittills för 2017 går i funderingar på om jag ska betäcka några ston eller ej, Bella SKA betäckas vet dock ej i dagsläget om jag lånar ut magen på henne igen ELLER om jag betäcker & behåller fölet själv, har ev en maglånare men inget är spikat i dagsläget. Återstår som sagt att se hur det ser ut till våren sommaren, än har jag ju tid på mej att fundera & planera..


En sak som redan är bestämt det är att jag ska visa Victoria på 3 års premeringen i Agusti.

Tanken var att Victoria skulle ha flyttat i okt/nov men det blev tyvärr ändrade planer så hon blev kvar, vilket jag idag är mkt glad över då hon är en så underbar individ på alla sätt & vis. Funderar på om jag ska lämna iväg henne på inkörning i vår eller ej, skulle vilja kunna matcha henne inför premeringen med att jobba henne bakom vagn, ja ja fundera & planera kan man ju göra återstår sen att se om drömmarna förverkligas   


Sist men inte minst så vill jag önska er alla fina vänner & bloggläsare en fortsatt underbar jul, var rädda om varann....


                                        



 

 

 

 


Skapa flashcards